Avslut på spelarnivå, del 1 – Myter om avslut

Har man läst den här bloggen har man med all sannolikhet lagt märke till ett konstant gnatande och tjatande om skott. Detta är något genomgående för hela skaran hobbyanalytiker och det finns goda skäl till det. I det HÄR inlägget visade vi att andelen avslut på mål som ett lag släpper till eller skapar, som också konverteras till mål, varierar kraftigt mellan säsonger och drivs i stor utsträckning av variation, d.v.s. ”tur”. Detta innebär att det är betydligt viktigare att skapa många lägen och se till att motståndarlaget inte gör det, än vad det är att faktiskt trycka dit varenda läge man skapar.

Hur är då fallet på spelarnivå? Finns det någon stabilitet i hur stor andel av sina avslut man sätter ena säsongen jämfört med nästa, eller är det mest varians även i detta fallet? För att reda ut detta använder jag spelardata från Opta över Premier League-säsongerna 11/12-13/14, d.v.s. tre hela säsongers data. Datan består av samtliga mittfältare och anfallare i hela ligan. Därefter har jag filtrerat bort spelare med mindre än 450 minuters speltid per säsong, spelare som skjutit mindre än 20 skott per säsong, samt spelare som skjutit mindre än 10 skott på mål per säsong, detta för att reducera bruset i datan och fokusera på de spelare som faktiskt kontinuerligt kommer till avslut.

Vi börjar med en graf över hur sambandet mellan hur många mål per 90 minuters spel en spelare gör från säsong till säsong. I de fall då en spelare spelat i Premier League samtliga tre säsonger som datan täcker (och kraven ovan är uppfyllda) finns alltså en punkt för sambandet mellan säsongerna 11/12-12/13, och en punkt för sambandet mellan 12/13-13/14.

corrG90Y1G90Y2pl

Som synes är sambandet svagt, punkterna är spridda hejvilt över plotten och R^2 landar på 0,28 vilket innebär att 28% av variationen i hur många mål en spelare gör säsong 2 kan förklaras av antalet mål han gjorde säsongen innan, justerat för speltid. Observera då att detta inkluderar samtliga mål, och inte är justerat för straff eller frisparksmål. Om vi antar att ungefär samma spelare slår straffar från säsong till säsong, innebär det här att om vi hade justerat bort straffmål (tyvärr har jag ingen data över straffmål för dessa säsonger) hade sambandet varit ännu svagare.

Vidare till konverterande av skott. Den här plotten visar sambandet mellan Conversion% över två säsonger, d.v.s. hur stor andel av samtliga skott som en spelare tar, som den också konverterar till mål. Genomsnittet för hela datasetet är drygt 10%, för spelarna som klarade av kraven ovan för att ingå i den här undersökningen är genomsnittet 11,6%. Sambandet:

corrConv%PL

Här är sambandet ännu svagare än när vi jämförde målskyttet. R^2 landar på nästan osannolikt svaga 0,08. Hur stor andel av sina skott en spelare stänker dit ena säsongen tycks nästan helt irrelevant när det gäller att förutspå hur stor andel av sina skott samma spelare kommer att sätta nästkommande säsong. Men det blir faktiskt ännu lite värre. Nedan är grafen för sambandet mellan hur stor andel av sina skott på mål en spelare konverterar från ena säsongen till nästa.

corrScore%PL

R^2= 0,02. Det finns inget samband mellan att sätta en stor andel av sina skott på mål ena säsongen, kontra nästkommande säsong. Läs det där påståendet en gång till, och begrunda.

Inget

Samband

Alls.

Betänk sedan hur många gånger du hört en kommentator uttrycka något i stil med ”Den där typen av lägen får man inte ge till DEN typen av spelare”, eller ”den där sätter han ju tio gånger av tio ”. Det finns alldeles säkert lägen man som lag inte bör ge till sina motståndare, men på en såpass hög nivå som Premier League är det bevisligen så att mer korrekta uttryck hade varit ”Den där typen av lägen får man inte bort till NÅGON”, eller ”den där sätter vem som helst tio gånger av tio”. Det må finnas hårfina skillnader i konverterande även på den högsta nivån (tänk Messi), men som tumregel ska du som scout, coach eller klubbdirektör inte förvänta dig att en spelare som smackat dit 30% av sina skott en säsong kommer upprepa den bedriften över tid.

I nästa inlägg i den här serien (det kan komma annat emellan) tänkte jag kika lite på vad som faktiskt går att upprepa över tid, och som skiljer en bra anfallare från en sämre.

Märkt , , ,

6 tankar om “Avslut på spelarnivå, del 1 – Myter om avslut

  1. […] första delen om avslut på spelarnivå som går att läsa HÄR konkluderades ,med hjälp av data från Opta och Premier League säsongerna 11/12-13/14, att […]

    Gilla

  2. […] två tidigare inlägg har jag grävt lite i målgörande på spelarnivå, läs gärna dessa HÄR och HÄR. Det visar sig att det inte finns något samband (åtminstone på Premier League-nivå […]

    Gilla

  3. […] olika komponenter, d.v.s. skottvolym och konverterande av skott. Läs gärna dessa inlägg här och här. Slutsatsen blev den att för att förutspå framtida målskytte är det helt värdelöst […]

    Gilla

  4. […] mål färre än förväntat. Det här är helt i linje med vad jag visat tidigare i inlägget om ”Myter om avslut”, nämligen det faktum att det inte finns något samband mellan hur stor andel av sina skott på […]

    Gilla

  5. […] det är faktiskt konvertera en hög andel av sina chanser, som konstaterats tidigare på bloggen HÄR och […]

    Gilla

  6. […] varierar friskt över tid kommer inte som någon nyhet för den här bloggens läsare (mer om det HÄR och HÄR), men vad som är något mer oroande för blåvitt-supportarna är att Vibes antal skott […]

    Gilla

Lämna en kommentar