De stora fem – Skillnader och likheter

Nu när samtliga fem av de stora europeiska ligorna är summerade var för sig tänkte jag titta på lite övergripande siffror och jämföra mellan de olika ligorna för att se hur lika varandra de olika ligorna egentligen är, och om några ligor är mer lika varandra än andra. Nedan syns de summeringar om ligan i stort som funnits i de olika ligornas enskilda summeringar:

big5summary

En snabb överblick avslöjar att ligorna i mångt och mycket är väldigt lika varandra sett till dessa siffror. Det som sticker ut mest är att det dribblas klart mest i Bundesliga. Även om säsongen 14/15 bjöd på betydligt färre dribblingar än föregående säsong i Bundesliga, är det ingen annan liga som är i närheten av antalet dribblingar per match.

Bundesliga ligger även i topp vad gäller antalet mål per match, trots ett fall på drygt 0.4 mål per match jämfört med säsongen 13/14. Faktum är att fyra av de fem stora ligorna såg färre mål per match under säsongen 14/15 än under säsongen 13/14. Undantaget är Ligue 1, men även i Ligue 1 kan vi se att antalet skott och skott på mål per match minskade under säsongen 14/15. Ökningen i mål per match kan istället härledas till en högre konverteringsprocent under säsongen 14/15, och som den här bloggens läsare är väl medvetna om fluktuerar konverteringssiffror ordentligt.

Synar vi skottsiffrorna ser vi att det skjutits färre skott per match i fyra av fem ligor. Denna gång är undantaget Premier League där siffran är mer eller mindre oförändrad. När det gäller skott på mål har det skjutits något färre sådana i fem av fem ligor under säsongen 14/15. Dessutom har en större andel av skotten blockerats i både Serie A, Premier League och Bundesliga, och i de övriga två ligorna är den siffran oförändrad. Kan vi månne skönja en trend som innebär färre skott och fler blockerade skott, vilket också leder till färre mål?

Bundesliga, Premier League och Serie A är de tre ligor där det skjuts flest skott per match. Det både Premier League och Serie A har gemensamt, och som skiljer dem från Bundesliga, är en hög andel blockerade skott och en något lägre konverteringsprocent. Bundesliga framstår däremot, med sin kombination av många skott och lägre andel blockerade (även om den siffran ökade under säsongen 14/15), som den liga som kanske ger mest actionfylld fotboll. Bundesliga är dock den liga där skillnaderna mellan de två säsongerna var som störst, och samtliga mått tyder på att även Bundesliga går emot en mer restriktiv fotboll med färre skott, färre dribblingar, fler blockerade skott och en lägre konvertering. Än så länge behåller man dock förstaplatsen i antalet mål per match och antalet skott på mål per match.

Tittar man vidare på passningssiffrorna för de olika ligorna ser vi på nytt att Premier League, Serie A och Bundesliga är de ligor där man försöker sig på flest passningar per match. Återigen sticker Bundesliga ut något gentemot de andra två, med en klart lägre andel passningar som faktiskt lyckas med sina 75%, medan Premier League och Serie A ligger runt 80%-strecket. Detta antyder antingen att Bundesligaspelarna är sämre passningsspelare, eller att de försöker sig på svårare (mer avgörande?) passningar, eller att tempot och pressen är såpass mycket högre i Bundesliga att man tvingar fram fler missade passningar. En blandning av dessa faktorer är givetvis också en möjlighet. Det faktum att Serie A och Premier League har både en hög andel blockerade skott och en låg konverteringsgrad, kombinerat med ett stort antal passningar antyder att lag generellt sett försvarar lägre och sätter mindre press på bollen än i Bundesliga, och försvarar i tätare block närmre eget mål än i Bundesliga.

Ligue 1 och La Liga har tveklöst ett långsammare passningstempo än de övriga tre ligorna. I Ligue 1 ser vi dessutom klart minst skott per match, vilket också leder till minst mål per match då konverteringen inte sticker ut något håll. Den låga andelen blockerade skott tyder på att det antingen inte försvaras speciellt lågt överlag, eller att det försvaras lågt men att man ändå inte lyckas blockera en hög andel skott. Den mest sannolika förklaringen som jag ser det, är att det helt enkelt är ett lägre tempo överlag i Ligue 1 och att såväl passningsspel som chansskapande går långsammare.

La Liga påminner mycket om Ligue 1 sett till dessa siffror, med den skillnaden att det skjuts något mer i La Liga, varför det också blir fler mål där. Antalet passningar är däremot färre, vilket tyder på ett något rakare spel i Spanien där konverteringssiffrorna under dessa två säsonger dessutom är högre än i Ligue 1, vilket kan tyda på att chanserna som skapas i Spanien är av något högre kvalité än de som skapas i Frankrike.

_________________________________________________________________________________________________

Anfaller lag olika i olika länder? Den frågan tänkte jag reda ut med hjälp av min databas bestående av varenda skott från de fem europeiska toppligorna över de senaste två säsongerna. Tabellen nedan delar in samtliga skott från säsongen 14/15 i olika kategorier, och summerar sedan de olika kategorierna för varje liga. ”Cross” innebär att avslutet assisterades av en crossboll (per Optas definition) och att det inte är en nick, då nickar som assisterats av crossbollar faller under kategorin ”Crossheader”. ”Directfreekick” är ett skott direkt från frispark, ”Dribble” är ett skott där avslutet skedde direkt efter att skytten lyckats med en dribbling, ”Header” är en nick som inte assisterades av en cross (den kan exempelvis ha assisterats av en skarv), ”Penalty”=straff, ”Rebound” är en målvakts- eller stolpretur och ”Throughball” innebär att avslutet kommer efter en lyckad genomskärande passning (efter Optas defintion för Throughball). Slutligen faller samtliga skott som inte tillhör någon av de ovanstående kategorierna in i kategorin ”Regular”

shottypes

I stora drag är fördelningen av skott likartad i alla ligor, men återigen är La Liga och Ligue 1 lika varandra i så motto att dessa två ligor ser klart flest avslut som assisteras av crossbollar. Räknar man ihop kategorierna ”Cross” och ”Crossheader” ser vi att drygt 21% av alla avslut i Ligue 1 och La Liga assisteras av en cross. Premier League och Serie A utgör nästa grupp, då 18.4% av avsluten i Premier League assisteras av en cross och för Serie A är samma siffra 17.6%. Bundesliga sticker ut med klart lägst andel cross-assisterade avslut, endast 15%. Istället har Bundesliga klart störst andel i kategorin ”Header”, då 5,32% av alla avslut i Bundesliga säsongen 14/15 var nickar som INTE assisterats av en cross, vilket är mer än en dubbelt så stor andel jämfört med La Liga som hade näst flest avslut i samma kategori.

En annan intressant detalj är att Bundesliga inte har flest skott i kategorin ”Dribble”, trots att det genomförs klart flest lyckades dribblingar per match i den ligan. Jag är inte helt på det klara med vad det innebär, men eftersom samtliga ligor ligger väldigt jämnt i kategorin avslut efter dribbling så antar jag att den stora majoriteten dribblingar i Bundesliga snarare sker i uppbyggnadsfas eller mitt på planen, vilket skulle kunna förklaras av att pressen i Tyskland generellt sett sker högre upp på planen vilket inbjuder till fler lyckade dribblingar. Om ett lag står lågt och kompakt och mer eller mindre släpper fram sin motståndare in på sin egen planhalva minskar möjligheterna för att lyckas med dribblingar eftersom det helt enkelt inte finns någon spelare att göra bort längs vägen, och när man väl kommit fram till försvarsmuren är ytorna små och chanserna till lyckade dribblingar betydligt mindre.

_________________________________________________________________________________________________

Då har vi sett hur lagen anfaller i de olika ligorna. Men hur gör lagen faktiskt mål? Finns det några väsentliga skillnader i hur stor andel man anfaller på ett visst sätt och hur stor andel mål man gör på samma sätt? Tabellen nedan visar fördelningen av mål i de olika ligorna under säsongen 14/15.

goaltypes

Det är en hel del varians förknippat med målskytte över såpass ”kort” tid som en enstaka säsong, så små skillnader olika länder emellan kan antagligen härledas till varians i stor utsträckning. Med det sagt, så är det alldeles uppenbart att det anfalls och målas på ett annorlunda sätt i Bundesliga än i övriga ligor. Under Bundesligasäsongen 14/15 assisterades endast 13% av alla mål med en crossboll. I Serie A, som har näst lägsta notering för cross-assisterade mål är siffran 19.94% och i La Liga där flest mål assisterades av crossbollar var siffran 24.75%, nästan dubbelt så många som i Bundesliga.

Precis som i fördelningen över skott är det i kategorin ”Headers” som Bundesliga har klart större andel än övriga ligor, hela 7.29% att jämföra med 4.03% för Premier League som hade näst högsta notering, eller 2.09% vilket är Ligue 1:s siffra, den lägsta av de fem toppligorna.

I alla ligor, förutom just Bundesliga, är det faktiskt så att en större andel av målen var cross-assisterade, än samma andel för skotten.

I Premier League assisterades 18.41% av alla avslut av en cross, medan 22.14% av målen assisterades på samma vis. För La Liga var samma siffror 21.26% vs 24.75%, för Serie A 17.6% vs 19.94% och för Ligue 1 21.04% vs 22.66%. I Bundesliga däremot, assisterades 15% av alla avslut av en cross, men endast 13% av alla mål.

Vad kan då detta bero på? Lösningen på den gåtan kan finnas i kolumnen ”Header”, där Bundesliga som tidigare nämnt har en betydligt större andel avslut än övriga ligor. En ”Header” är alltså en nick, som inte assisteras av en cross, och som heller inte är en målvaktsretur (dessa faller under ”Rebound”). Det kan alltså röra sig om skott som assisterats av en skarv, ett blockerat skott som studsar upp, eller ett skott som assisteras av en passning som inte definieras som en cross. Man kommer alltså till betydligt fler avslut av den arten i Bundesliga än i övriga ligor, och betydligt färre avslut direkt från en cross. Det behöver alltså inte vara så att det slås färre inlägg i Bundesliga, man kanske helt enkelt hanterar dessa inlägg på ett annat sätt. Om det sedan beror på att man lagt ner mer energi på varianter vid fasta situationer, är fyndigare i straffområdet än i andra länder, eller helt enkelt har mer tid på sig för den typen av lösningar i Bundesliga, är en fråga för vidare analys, vilket kräver data som jag i dagsläget inte har. Intressant är det i vilket fall som helst!

_________________________________________________________________________________________________

Data från:

opta

Märkt , , , , ,

2 tankar om “De stora fem – Skillnader och likheter

  1. […] längre på grund av detta (se tidigare inlägg om skillnader och likheter mellan de fem ligorna HÄR). Men sannolikt finns också en finansiell förklaring till varför Serie A:s åldersprofil ser […]

    Gilla

  2. […] således endast användas med säkerhet om just Premier League, men som jag visat i ett inlägg om likheter och skillnader ligor emellan är de stora europeiska ligorna relativt lika varandra så det är inte helt orimligt att tro att […]

    Gilla

Lämna en kommentar