Inför U-21FINALEN: Sverige – Portugal

Imorgon smäller det!

Sverige spelar EM-final!

Visst, det är på U21-nivå, men med tanke på hur svältfödda svenska herrlandslag varit på framgångar de senaste åren är mer än välkommet, och folkets respons har varit därefter.

Mästerskap är alltid mästerskap, och variansen är enorm över så pass få matcher. Inför finalen är det dags att dyka ner i siffrorna från turneringen för att se om vi kan skönja några likheter och skillnader lagen emellan, och som vanligt kommer skotten stå i fokus.

Först en brasklapp: Fyra matcher är väldigt få matcher, och de underliggande siffrorna påverkas till stor del av ställningen i matchen, motivation och taktiska direktiv. Med det sagt, är underliggande skottsiffror antagligen mer talande för faktiska styrkeförhållanden än vad målskillnad är, och fyra matchers data är bättre än noll matchers data, så utan vidare spisning kommer här en liten statistik genomgång på de båda finallagen.

___________________________________________________________________________________________________

Först och främst en titt på bollinnehav. Portugal har haft betydligt mer av den varan än Sverige med sina 52.8%, dock ”bara” fjärde högsta notering i turneringen (England toppar med 55.8%). Sverige har haft i särklass lägst bollinnehav med synnerligen låga 38%, näst minst bollinnehav hade Serbien i sina matcher med betydligt högre 45.7%.

Vidare till skotten. Vi inleder med att titta på det totala antalet skott, oavsett utfall. De berättar en ganska deprimerande historia ur svensk synvinkel:

Portugal har både skjutit betydligt fler skott och släppt till färre skott än Sverige. När vi gör om siffrorna till en ratio ser Sverige ut som ett bottenlag och Portugal som ett topplag sett till hur lags TSR brukar se ut i seriesammanhang.

Kan vi finna någon förklaring till detta? Ett tänkbart exempel skulle kunna var att Portugal exempelvis legat efter i fler matcher och pressat upp sina siffror genom att motståndaren fallit tillbaka och försvarat lågt, medan Sverige å sin sida haft ledningen och fokuserat på att behålla den? När vi tittar på hur många minuter de båda lagen spenderat i ledning, vid oavgjort resultat och i underläge kan vi konstatera att Sverige snarare varit det lag som tvingats jaga mer av de två:

Portugal har spenderat mer tid i ledningen än Sverige vilket innebär att portugiserna snarare än svenskarna kan ha slagit av på anfallstakten vilket kan påverka TSR i negativ riktning. Portugiserna har heller inte legat under överhuvudtaget på hela turneringen, vilket gör det oerhört svårt att säga hur bra laget egentligen är och hur de reagerar i motgång? Det kan vara så att laget har ännu en växel att lägga i som publiken ännu inte fått se då laget inte riktigt spelat med kniven mot strupen hittills under turneringen, vilket är raka motsatsen till det svenska lagets turnering där man mer eller mindre spelat med kniven emot strupen i varenda match.

Ser man enbart på antalet skott är Portugiserna onekligen överlägsna. Graferna nedan visar fördelningen av skotten som de båda lagen skjutit och släppt till. Varje skott delas in i en kategori beroende på hur skottet assisterats och med vilken kroppsdel avslutet levererades. Kan vi finna något som talar till Sveriges fördel här månne?

Den övre graden visar alltså fördelningen av de skott som de båda lagen skjutit under turneringen. Den stora skillnaden lagen emellan är att Portugal skjutit fler skott av kategorin ”Regular”, d.v.s. skott som inte faller in i någon annan kategori. I regel tas dessa med foten och är assisterade av ”normala” passningar, men det kan också vara exempelvis returer efter att ett skott blockerats (men inte av målvakt, då hade skottet fallit under kategorin rebound). Vi ser även att Portugal skjutit klart fler skott efter att ha dribblat en motståndare, 7 stycken vs endast 2 för Sveriges del. Inget av lagen verkar speciellt beroende av crossbollar i sitt anfallsspel.

Tittare vi närmare på grafen som visar fördelningen av de skott lagen släppt till är skillnaden lagen emellan inte speciellt stor. Den största skillnaden återfinns i Dribble-kategorin där Sverige släppt till 7 skott och Portugal endast 1. Faktum är att av de 7 skott som Portugal skjutit efter en dribbling, var hela 5 av de mot Sverige, som alltså släppt till 5 av de 7 skott man släppt till efter dribbling mot just Portugal.

I vilket fall som helst finns det inget i ovanstående grafer som talar till Sveriges fördel, de båda lagens fördelningar är relativt lika.

_________________________________________________________________________________________________

När man gräver ännu lite djupare och fokuserar på skott på mål börjar det bli klart mer intressant, och rentav märkligt.

Nu är rollerna snarare omvända. Sverige har både skjutit fler skott på mål och släppt till färre än Portugiserna. När man omvandlar siffrorna till en ”Shots on Target Ratio”, ett mått som i seriesammanhang korrelerar mycket starkt med inspelade poäng, är det Sverige som ser ut som ett topplag medan Portugal ser klart mer mänskliga ut.

Vad beror det här på? En teori är att Portugal helt enkelt varit slarviga med sina avslut framåt samtidigt som deras motstånd varit mer kliniska vad gäller att träffa mål med sina avslut. En annan, (enligt mig) mer sannolik teori är att Portugiserna generellt mött försvar som stått lägre (ex. Sverige) och därför mött tätt samlade försvar som man inte alltid lyckats luckra upp, varför man tagit fler avslut längre utifrån, avslut som i regel träffar mål mer sällan. De skott man släppt till har ofta varit omställningar där man varit mindre samlade och släppt till mer ytor än när man själva anfaller. För Sverige skulle fallet i sådana fall varit det helt motsatta. De skott man släppt till har varit av lägre kvalitet då man varit samlade i försvarsspelet, samtidigt som merparten av avsluten framåt varit av högre kvalitet och under mindre försvarspress, vilket ökar chanserna att träffa mål.

Oavsett vilket är dessa siffror klart imponerade av Sverige, men också lite märkliga. Normalt sett ligger lags TSR och SoTR väldigt nära varandra med bara några få procents skillnad, men både i Sveriges och Portugals falls är skillnaden mellan de båda måtten stor efter dessa fyra matcher. Dubbla antalet matcher och vi hade antagligen kunnat säga betydligt mer om de båda lagens prestationer sett till de underliggande siffrorna, då de antagligen stabiliserats mer och TSR/SoTR hade sannolikt närmat varandra. Men vilken av siffrorna hade rört sig, och åt vilket håll? Jag vet då inte svaret på den frågan.

_________________________________________________________________________________________________

För att försöka reda ut huruvida Sverige skapat mer kvalitativa lägen än Portugal tar vi Expected Goals-modellen till hjälp. Modellen tar bland annat hänsyn till varifrån varje skott avlossats, hur det assisterats och huruvida det är ett skott eller en nick. Beroende på vilken kategori skottet faller in i tilldelas det en ekvation som sedan räknar ut ett teoretiskt målvärde för varje skott. Modellen tar dock inte hänsyn till var andra spelare förutom skytten befinner sig, vilket gör att den inte tar hänsyn till hur pressad en spelare är när den genomför sitt avslut.

De båda bilderna nedan visar en översiktsbild av varifrån de båda lagen tagit sina egna avslut, samt varifrån man släppt till avslut. Ju större bubbla för skottet, desto högre teoretiskt Expected Goal-värde på skottet. Värdet för varje skott har sedan summerats för att komma fram till en förväntad ställning för de båda lagen sett till Expected Goals.

De båda lagens defensiv ser faktiskt tämligen likartad ut. Man släpper till en hel del skott utanför straffområdet, men inget av lagen lyckas begränsa sina motståndare till avslut enbart därifrån utan vi kan även observera ett antal avslut från riktigt farliga lägen defensivt. Den totala ”Expected Goals”-summan är nästan identisk för de båda lagen sett till defensiven, med 4.18 ExG bakåt för Sverige och 4.07 för Portugiserna.

Inte heller lagens offensiv är helt olika varandra. Den stora skillnaden är att Portugal utöver sina högkvalitativa lägen från mål och straffområde även skjutit en mängd skott från utanför straffområdet, vilket Sverige inte alls gjort i samma utsträckning. Portugiserna har även några fler avslut inne i straffområdet, men det är inte där den stora skillnaden lagen emellan föreligger vad gäller antalet skott. Sannolikt är det så att lagen kommer till sina högkvalitativa avslutslägen på väldigt olika sätt, men antalet lägen från den ”farliga” zonen är inte helt ojämn lagen emellan. Totalt sett har Portugals skott sammanlagt ett högre förväntad värde, men bara 0.59 teoretiska mål högre än Sverige vilket innebär en förväntad målskillnad på 1.16 för Portugal och 0.44 för Sverige.

_________________________________________________________________________________________________

Slutligen en titt på lagens effektivitet, de klart mer fluktuerande måtten Score%, Save% och PDO. Samtliga tre mått rör sig kraftigt mot medelvärdet över tid och är därför användbara för att identifiera överprestationer som inte är hållbara i längden.

Om vi enbart tittar på rå konvertering så har Sverige konverterat 7 av sina 34 skott vilket innebär en ”Conversion rate” på 20.6%, knappast hållbart över tid då medelvärdet brukar liga mellan 9-11% beroende på vilken liga man deltar i. Portugal å sin sida har konverterat 7 av sina 60 avslut för en ”Conversion rate” på 11.7%, klart mer hållbart över tid.

Tittar vi dock på PDO, och dess komponenter Score% (mål / skott på mål) och Save% (1- (insläppta mål/skott på mål bakåt), så är det Portugals prestation som ser mest ohållbar ut:

Portugiserna har överpresterat i båda ändar av planen vilket leder till en ordentligt uppblåst PDO på 141 att jämföra med genomsnittet på 100. Sett till var genomsnitten brukar ligga över tid för Score och Save% har man överpresterat med ungefär 20% i båda ändar vilket enligt Expected Goals-modellen ovan översätts till ca två mål framåt och tre mål bakåt i överprestation. En stor del av Portugals offensiva överprestation kommer dock från matchen mot Tyskland där man satte fem av sju skott på mål vilket ledde till en rejäl ökning i Score%, i en match som man med stor sannolikhet vunnit även om man inte gjort de tre sista målen, vilket kan vara något att ha i åtanke. Defensivt ser det dock helt klart ut som att Portugal haft variationen på sin sida genom turneringen.

Vad gäller Sveriges PDO ser den offensiva biten något ohållbar ut över tid, medans den defensiva effektiviteten snarare borde röra sig uppåt än nedåt. Enligt Expected Goals-modellen har Sverige i princip släppt in så många mål som man kan förvänta sig, men producerat cirka 2.4 mål mer än förväntat i offensiv riktning.

_________________________________________________________________________________________________

Sammanfattningsvis är Portugal lite svåra att få grepp om. De har inte legat under på hela turneringen och deras utfall i form av mål är något dopat av insatsen mot ett håglöst Tyskland där man gjorde mål i var och vartannat anfall. De har skapat många avslut, av både bra och sämre kvalitet, men även släppt till fler avslut än man kan tro om man endast såg på kolumnen för insläppta mål.

Sverige har varit sin strategi trogen, och den har fungerat klockrent. Man verkar inte bry sig om att föra spelet och är ok med att släppa till skott, så länge dessa är av låg kvalitet. Samtidigt skapar man inte många chanser själva, men de man skapar är av hög genomsnittlig kvalitet. Defensivt kan vi se att man kanske borde släppt till ännu färre chanser från farliga områden för att man ska vara riktigt nöjd, men detsamma gäller för Portugal.

Det som talar för Portugiserna är att man inte behövt gå på knäna i någon match utan kunnat ta det ganska lugnt, allra helst i de två senaste matcherna mot Sverige och Tyskland. Volymen av skapade lägen kontra lägen man släpper till är väldigt bra, men det som talar emot är att man inte lyckas omvandla många avslut till många avslut på mål. Man kan heller inte förvänta sig att rädda 94% av skotten på mål bakåt i all evighet.

Sverige har haft en slitsam väg fram till finalen med enbart måstematcher som avgjorts låååångt in i andra halvlek. Sådant sliter fysiskt på spelarna, vilket kan bli kostsamt i finalen, allra helst om den skulle gå till förlängning. Å andra sidan har laget en sällan skådad stämning i truppen mycket tack vare dessa vändningar, och man är van vid att hamna i dessa pressade situationer. Visst, man släpper till många skott och skapar få, men när det gäller att skapa farliga avslut och avslut på mål har Sveriges strategi fungerat utmärkt hittills.

Spelbolagen ger enligt oddsportal.com Sverige 19.9% chans att vinna över 90 minuter, Portugiserna 53.2% chans och ett oavgjort resultat ges 26.8% sannolikhet. Givet att Sverige faktiskt har en klart bättre SoTR och en ganska likartad förväntad målskillnad är det lockande tro att Sverige faktiskt är lite underskattat i finalen. Motargumentet är Portugisernas kross av tyskarna i semin, samt det faktum att man har en förmåga att skapa många avslut som Sverige saknar. Man är antagligen mer utvilade än svenskarna, och det kan även vara så att portugiserna har en extra nivå att ta till om det skulle behövas, som vi ännu inte skådat i det här mästerskapet.

Slutsats? Heja Sverige!!

_________________________________________________________________________________________________

Data från :